Får: Allt om betesdjuret i svensk natur och jakt2025-09-27T18:49:07.699Z

Grundläggande fakta om får

Får är en av de mest vanliga lantbruksdjur i Sverige, med cirka 520 000 individer inklusive lamm år 2023. De fungerar som betesdjur som bidrar till att hålla landskapet öppet, vilket gynnar vilt och jaktmiljöer genom att minska buskage och främja biologisk mångfald. I svensk natur betar de på hagar och skogsmarker, vilket skapar förutsättningar för jägare som spårar eller jagar i öppna områden.

Historia och domesticering

Får domesticerades för tusentals år sedan, troligen i Mellanöstern för cirka 11 000 år sedan, och introducerades i Sverige under bronsåldern. Enligt en DNA-studie från 2025 ledde tidig djurhållning av får och andra djur till en cocktail av nya sjukdomar hos människor, genom zoonotiska överföringar (forskning.se, 2025). I Sverige har får varit centrala för jordbruket, och idag finns stöd för bevarande av lokala raser via genbanker (Jordbruksverket, 2025).

Fysiska egenskaper

Ett typiskt får väger mellan 50 och 100 kg, med tackor som är mindre än baggar. De har ull som isolerar mot kyla, och många raser har horn, även om horn hos hanar regleras i EU för djurskyddsskäl. Får har en unik syn med horisontella pupiller som ger bred vy, perfekt för att upptäcka predatorer i naturen.

Beteende och livslängd

Får är flockdjur som lever i grupper och kommunicerar med blekningar. De lever 10–12 år, men i vilt tillstånd längre. Som betesdjur i svensk natur bidrar de till ekosystemet genom att beta gräs och örter, vilket håller betesmarker öppna för jaktaktiviteter som älgjakt eller fågeljakt.

Vanliga fårraser i Sverige

Sverige har omkring 20 fårraser, varav de flesta är anpassade för nordiskt klimat. Populära raser som Gotlandsfår och Finullsfår dominerar, med en ökning av antalet tackor från 150 000 på 1970-talet till 260 000–280 000 idag (Jordbruksverket, 2023).

Svenska lantraser

Lantraser som Rydfågel och Värmlandsfår är inhemska och bevaras för genetisk mångfald. Dessa raser är tåliga mot svenska vintrar och producerar fin ull.

Internationella influenser

Raser som Dorset och Texel kommer från Storbritannien och Nederländerna, och används för köttproduktion. De har förbättrat lamningsresultat i svenska besättningar.

Bevarandeprojekt

Jordbruksverket stödjer bevarande av hotade raser genom bidrag och genbanker, med nyheter om initiativ 2025. Detta är viktigt för att motverka förlusten av biologisk mångfald i lantbruket (Jordbruksverket, 2025).

Vanliga svenska fårraser
Ras Ursprung Egenskaper
Gotlandsfår Sverige Småskalig ull, hornlösa, bra betesdjur
Finullsfår Sverige Finsk ullkvalitet, hög produktion
Dorset Storbritannien Köttfokuserad, året-runt lamning
Texel Nederländerna Musklig, god tillväxt hos lamm

Skötsel och vård av får

Grundläggande skötsel för får handlar om tillgång till bete, foder och skydd, särskilt i svenska klimat med långa vintrar. För hobbyägare är det viktigt att börja smått med 5–10 djur för att lära sig rutinerna.

Foder och näring

Får äter främst gräs, hö och ensilage, med tillskott av mineraler. Undvik giftiga växter som idegran. I betesmarker bidrar de till att kontrollera vegetation, vilket öppnar upp områden för jakt.

Boende och hagar

Ett fårstall behöver minst 1,5 m² per djur, med vindskydd och dränering. På sommaren betar de fritt i hagar, men stängsel måste vara rovdjursäkra för att skydda mot vargar i vildmarken.

Hälsa och sjukdomar

Vanliga problem inkluderar parasiter och fotröta; regelbundna veterinärbesök är nödvändiga. Vaccination mot clostridium rekommenderas. För djurskydd, se råd från World Animal Protection om etisk hållning (2024).

Tips för nybörjare som skaffar får

  • Välj en ras anpassad för ditt klimat, som Gotlandsfår för norra Sverige.
  • Bygg starka stängsel för att förhindra att fåren vandrar in i jaktmarker.
  • Delta i lokala kurser via länsstyrelsen för att lära dig lamning.

Regler och djurskydd för fårägare

I Sverige klassas får som lantbruksdjur, med strikta regler från Jordbruksverket för att säkerställa välfärd. Alla ägare måste registrera besättningen hos Jordbruksverket.

Lagstiftning i Sverige

Djurskyddslagen kräver tillgång till bete året om för hobbydjur, och horn hos baggar får inte vara farliga. För vilda får eller lammungar, lämna dem ifred då de sällan är övergivna (Naturvårdsverket, 2024).

Hobby vs kommersiell hållning

Hobbyägande kräver ingen licens för små besättningar, men kommersiell produktion behöver godkännande. Att ha får som hobby är populärt för självförsörjning och naturvård i jaktområden.

Miljöpåverkan

Får som betesdjur minskar risken för övergödning genom att klippa gräs, men överbetning kan skada marker. Balansera med rotation för att stödja viltpopulationer.

Får och miljön 2025

Får spelar en ekologisk roll genom att beta och sprida frön, vilket upprätthåller öppna landskap för jakt. I Sverige påverkas de av klimatförändringar, med 4 746 rödlistade arter totalt (WWF, 2025).

Ekologisk roll

Som betesdjur förhindrar får igenväxning, vilket gynnar arter som ripa och hare i jaktbara områden. De bidrar till koldioxidbindning via gräsmarker.

Hot från klimatförändringar

Varmare vintrar ökar risken för parasiter, och torka påverkar betet. Bevarandeprojekt fokuserar på resilient raser för 2025 och framåt.

Framtida trender

Ökad efterfrågan på ekologiskt lammkött driver hållbar skötsel. Jägare gynnas av fårbetesmarker som förbättrar viltmiljöer.

Vanliga frågor om får

Vad äter får?

Får är växtätare som primärt livnär sig på gräs, klöver och örter från beten. På vintern kompletteras dieten med hö, ensilage och kraftfoder för att möta näringsbehov, särskilt under lamning. Det är viktigt att undvika toxiska växter som rabarberblad eller nattskuggor, och tillhandahålla saltstenar för mineraler. I Sverige rekommenderar Jordbruksverket varierat foder för optimal hälsa och ullkvalitet.

Hur många lamm får ett får?

En tacka får vanligtvis 1–2 lamm per lamning, men vissa raser som Dorset kan producera tvillingar oftare. Lamning sker en gång per år, normalt på våren, och medelantalet lamm per tacka i Sverige är cirka 1,5. Faktorer som ras, ålder och näring påverkar, med högre fertilitet hos välskötta djur. Experter noterar att överdriven avel kan leda till hälsoproblem, så rotation av baggar rekommenderas.

Vilka raser av får finns i Sverige?

I Sverige finns cirka 20 raser, inklusive inhemska som Gotlandsfår och Finullsfår, samt importerade som Texel och Leicester. Lantraser som Värmlandsfår bevaras för genetisk mångfald, medan köttfokuserade raser dominerar kommersiellt. Jordbruksverket stödjer bevarande av sällsynta raser genom bidrag 2025. För hobbyägare är tåliga raser som Rydfågel idealiska för nordliga klimat.

Hur sköter man om får som hobby?

Skötsel som hobby inleds med att registrera hos Jordbruksverket och bygga ett säkert stall med minst 1,5 m² per får. Dagliga rutiner inkluderar foder, vatten och hälsoövervakning, med fokus på parasiter och vaccinationer. Börja med en liten flock för att lära dig tecken på lamning, som rastlöshet och vätskeläckage. För avancerade, delta i kurser för att hantera rovdjurshot i jaktmarker.

Varför är får viktiga för miljön?

Får som betesdjur upprätthåller biologisk mångfald genom att förhindra buskage och främja blommande ängar, vilket stödjer insekter och vilt. I Sverige bidrar de till kolsänkor via permanenta betesmarker och minskar metanutsläpp jämfört med intensivt jordbruk. Klimatförändringar hotar dock, med WWF som rapporterar 4 746 rödlistade arter 2025. Jägare drar nytta av öppna landskap som förbättrar spårning och skytte.

Kan man jaga nära betesmarker med får?

Ja, men respektera äganderätt och håll avstånd för att undvika stress hos djuren, enligt djurskyddslagar. Fårbetes områden erbjuder ofta god överblick för jägare, men koordinera med bönder för säkerhet. I vildmark kan vilda får eller hybrider förekomma, men jakt på domesticerade är förbjuden. För experter: Använd GPS för att undvika konflikter i multi-use-områden som skogar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *