Vad äter vildsvin i Sverige?

Bakgrund och fakta om vildsvin

Vildsvin, eller Sus scrofa som de vetenskapligt kallas, är allätare som har blivit en vanlig syn i svenska skogar och åkrar sedan de återintroducerades på 1970- och 1980-talen genom rymningar från hägn. Idag uppskattas antalet vildsvin i Sverige till cirka 300 000 individer, vilket gör dem till ett populärt jaktvilt. Dessa robusta djur väger vanligtvis mellan 50 och 200 kilo, med hanar (galtar) som ofta är större än honor (suggan). De lever i sociala grupper kallade kimbrar, bestående av suggor och kultingar, medan galterna ofta är solitära utanför parningssäsongen.

Vildsvin har en historia i Sverige som sträcker sig tillbaka till mesolitikum, men de utrotades under medeltiden och återvände först nyligen. Deras utbredning har ökat snabbt, från södra Sverige upp mot mellersta delarna, och de anpassar sig väl till olika miljöer som skog, jordbruksmark och till och med urbana områden. För jägare är kunskap om vildsvinens beteende och kostvanor centralt för framgångsrik jakt. Enligt Wikipedia är de kända för sitt bökande beteende, som hjälper dem att hitta föda men också orsakar skador på åkrar.

Vad äter vildsvin generellt?

Vildsvin är allätare, men cirka 90 procent av deras diet består av vegetabilisk föda som ekollon, bokollon, rötter, bär, svamp och gröna växter. De föredrar näringsrika källor som majs, ärtor, potatis och spannmål, särskilt under hösten när dessa är tillgängliga på åkrar. Animaliska inslag, som maskar, möss, ormar och insekter, utgör resten och kompletterar deras näringsintag, speciellt under perioder med begränsad vegetation.

Ett vuxet vildsvin äter upp till 3–5 kilo föda per dag för att möta sitt höga energibehov, beroende på storlek och aktivitet. I skogen bökar de upp jorden för att nå rötter och svamp, medan de på öppna fält betar gräs och gröda. De äter också as och till och med sopor i närheten av mänsklig bebyggelse, vilket gör dem anpassningsbara opportunister. För mer detaljer om vildsvinens biologiska anpassningar, se Svenska Jägareförbundets presentation.

Här är en lista över vanliga födoämnen:

• Vegetabiliskt: Ekollon, rötter, bär, svamp, gröna växter och spannmål.
• Animaliskt: Maskar, insekter, små däggdjur, ormar och as.
• Opportunistiskt: Potatis, majs, ärtor och mänskligt avfall.

Föda beroende på säsong och miljö

Vildsvinens kostvanor varierar med säsongen för att maximera överlevnad. På vintern fokuserar de på bark, rötter och rester av höstgrödor som ekollon, då snö täcker mycket vegetation. Under våren och sommaren betar de grönt gräs, örter och vattenväxter, medan hösten erbjuder riklig tillgång på frön och nötter. I gräsmattor och åkrar bökar de efter larver och rötter, vilket ofta leder till skador för lantbrukare.

I skogen utgör svamp och bär en stor del, medan de i jordbrukslandskap äter mer odlade grödor. Beteendet drivs av deras känsliga tryne, som de använder för att lukta och gräva. Enligt forskning från SLU kan detta bökande gynna skogen genom att äta skadeinsekter som barkborrar, men det skapar utmaningar i öppna marker.

För jaktändamål är kunskap om vad vildsvin äter nyckeln till effektiva lockmedel. Använd majs, potatis eller svamp som uppvis i vaktstugan för att dra till dig kimbrar på kvällen, då de är mest aktiva. Länk till mer om vildsvin för djupare insikter.

Vanliga frågor om vildsvinens kostvanor

Vad äter vildsvin på vintern?

På vintern begränsas vildsvinens föda till bark från träd, rötter och rester av ekollon eller bokollon som de gräver fram under snön. De kan också söka sig till åkrar för överbliven spannmål, vilket kräver mer energi för att nå. Detta beteende hjälper dem att överleva kalla perioder, men det ökar risken för skador på skogsbestånd. I Sverige observeras detta ofta i södra regioner med mildare vintrar.

Varför bökar vildsvin i gräsmattor?

Vildsvin bökar i gräsmattor för att hitta maskar, larver och rötter som utgör en näringsrik del av deras diet, särskilt under fuktiga perioder. Deras starka tryne och tänder gör det enkelt att vända upp jorden i sökandet efter animalisk föda. Detta skapar ofta problem för trädgårdsägare i Sverige, där vildsvin lockas av närhet till bebyggelse. För att motverka det, se tips om elstängsel vildsvin.

Är vildsvin allätare?

Ja, vildsvin är allätare med en diet som domineras av vegetabilier men inkluderar animaliska källor som insekter och smådjur. Ungefär 90 procent är växtbaserat, medan resten kompletteras med kött, as eller ägg. Denna flexibilitet gör dem anpassningsbara i svenska ekosystem. Experter noterar att de sällan jagar aktivt utan snarare opportunistiskt konsumerar vad som finns tillgängligt.

Hur mycket äter ett vildsvin per dag?

Ett vuxet vildsvin konsumerar 3–5 kilo föda dagligen, beroende på vikt och säsong, för att upprätthålla sin massa upp till 200 kilo. Under hösten kan intaget öka för att lagra fett inför vintern. Detta höga behov driver deras bökande och betande beteende. Jägare kan utnyttja detta genom lockmedel som matchar deras dagliga kaloribehov.

Vad äter vildsvinskultingar?

Kultingar ammas initialt av suggan i upp till tre månader, men övergår snabbt till växtbaserad föda som gräs, rötter och mjuka bär. De följer modernas diet men undviker hårdare animaliska delar tills de är större. I Sverige föds 6–12 kultingar per kull, och deras tidiga kost påverkar tillväxten. Detta gör familjegrupper lätta att locka med vegetariska lockmedel.

Vilka skador orsakar vildsvin genom sin föda?

Vildsvin orsakar skador genom bökande efter rötter och insekter i åkrar, vilket förstör grödor som potatis och majs värda miljoner årligen i Sverige. Deras sökande efter ekollon i skogar gynnar dock biologisk mångfald genom markvändning. Lantbrukare rapporterar ofta problem i södra Sverige, men jakt hjälper till att kontrollera populationen. För mer om hantering, besök Lantkompaniets fakta om vildsvin.

Vad äter vildsvin helst?

Vildsvin föredrar näringsrika vegetabilier som ekollon och bokollon, som är kaloririka och lätta att hitta i svenska ekskogar. De väljer också sötpotatis och majs från åkrar för sin smak och energi. Dessa preferenser varierar med tillgänglighet, men de prioriterar alltid högkvalitativ föda för reproduktion och överlevnad. Jägare använder ofta dessa favoriter som lockmedel för bättre resultat.