Älgen i Sverige: biologi, beteende och fakta
Biologi och fysiska egenskaper
Älgen (Alces alces) är Europas största hjortdjur och en ikon i den svenska naturen. Dess imponerande storlek och styrka gör den till ett fascinerande djur för både naturälskare och jägare. I den här sektionen utforskar vi älgens grundläggande biologi, med fokus på storlek, utseende och rörelsemönster.
Storlek och vikt
En vuxen svensk älg varierar i storlek beroende på kön och ålder. Tjurar når en mankhöjd – det vill säga höjden vid manken, djurets rygg mellan axlarna – på 170–210 cm, medan kor är något mindre med 150–180 cm. Vikten hos en vuxen tjur ligger typiskt mellan 300 och 500 kg, och kor väger 200–300 kg. Kalvar väger vid födseln runt 15–20 kg men växer snabbt.
För att illustrera variationerna, här är en tabell med genomsnittliga mått för svenska älgar:
| Kön/Ålder | Mankhöjd (cm) | Vikt (kg) | Källa |
|---|---|---|---|
| Vuxen tjur | 170–210 | 300–500 | Svenska Jägareförbundet (2022) |
| Vuxen ko | 150–180 | 200–300 | Svenska Jägareförbundet (2022) |
| Kalv (vid födsel) | 80–100 | 15–20 | Naturvårdsverket (2023) |
Dessa siffror bygger på data från Svenska Jägareförbundets förvaltningsinformation och kan variera regionalt i Sverige, där norrländska älgar ofta är tyngre på grund av bättre betesförhållanden.
Horn och utseendevariationer
Älgens horn är ett av dess mest iögonfallande drag, särskilt hos tjurarna, som utvecklar stora, palmata horn under sommaren. Dessa växer upp till 1,5 meter i bredd och används under brunsten – parningssäsongen – för att imponera på honor eller konkurrera med andra tjurar. Hornet tappas vanligtvis i november till januari efter brunsten. Kor och kalvar har inga horn.
En sällsynt variation är den vita älgen, ofta en albino eller partiell leucistisk form. Dessa djur har vit päls på grund av genetiska faktorer och förekommer sporadiskt i Sverige, särskilt i Värmland och Dalarna. De är inte rödlistade men skyddade på grund av sin raritet och sårbarhet. Mer om älg horn och deras utveckling kan ge djupare insikt i beteendet.
Hastighet och rörelse
Trots sin storlek är älgen oväntat smidig och kan nå hastigheter upp till 50–60 km/h i korta spurter. Den simmar också bra, upp till 6 km/h, och korsar ofta vattendrag för att nå bättre bete. Spår efter älg – stora hovavtryck på 10–15 cm – och bajs i form av klumpar med vass innehåll avslöjar dess närvaro i skogen.
Livscykel och beteende
Älgens livscykel är anpassad till nordiska skogar, med en blandning av herbivor kost, sociala interaktioner och säsongsmässiga migrationer. Här dyker vi ner i vad den äter, hur den låter och hur länge den lever.
Vad äter en älg?
Som idisslare har älgen fyra magar som hjälper till att bryta ner tuff vegetation. Dieten består främst av blad, bark, vass och trädkronor från björk, asp och sälg, särskilt på vintern när snön tvingar den att nå högre. Under sommaren betar den på örter och vattendragsvegetation. En vuxen älg äter upp till 20–30 kg per dag för att upprätthålla sin massa.
Ljud och läten
Älgen är mest tyst, men under brunsten i september–oktober bullrar tjurarna med vrål och gnägg för att locka kor. Kalvar piper eller gnäller för att kalla på modern. Ljuden kan höras långt och är ett viktigt tecken för jägare. För att höra älg läte rekommenderas fältobservationer eller pålitliga inspelningar från viltportaler.
Levnadslängd och reproduktion
En älg kan bli upp till 15–20 år i frihet, men de flesta lever bara 10–12 år på grund av jakt, rovdjur och sjukdomar. Parning sker under hösten, och en ko föder vanligtvis 1–2 kalvar i maj–juni efter en dräktighet på cirka 8 månader. Kalvarna är oskyddade initialt men växer snabbt och separeras efter ett år. För mer om älg vikt under olika livsstadier, se specialiserade guider.
Älgen i Sverige: Ekologi och population
I Sverige är älgen en central del av ekosystemet, som formgestaltare i skogen genom sitt betande. Populationen påverkas av jakt, rovdjur och klimatförändringar.
Älgstammens storlek och trender
Den svenska älgstammen uppskattas till 250 000–300 000 individer år 2023, enligt WWF. I norra Sverige ökar antalet, med positiva inventeringar 2024 från Svenska Jägareförbundet. Södra delarna ser dock en minskning för att minska betesskador på skog. Data från Älgdata-applikationen hos Länsstyrelsen ger realtidsöversikt över regionala trender.
Hot och skydd
Älgen är inte rödlistad i Sverige men påverkas av trafikolyckor – cirka 5 000 krockar årligen – och rovdjur som varg. Vargrevir minskar lokala populationer med 20–30 %, enligt forskning. Skyddet handlar främst om hållbar jakt via Naturvårdsverkets regler.
Vit älg och rariteter
Den vita älgen symboliserar lycka i samisk kultur och är en genetisk raritet. Få observationer rapporteras årligen, och de skyddas för att bevara mångfalden.
Generell jakt och förvaltning
Jakt på älg är reglerad för att balansera population och ekosystem. Under 2023 fälldes cirka 68 000 älgar i licensjakt, enligt WWF-data.
Regler och säsonger
Älgjakten öppnar vanligtvis i september och pågår till februari, med kvoter per älgförvaltningsområde. Licens krävs, och etiska riktlinjer betonar skonsam avlivning. För detaljer om älgjakt 2025, konsultera officiella källor.
Statistik och observationer
Avskjutningen regleras för att nå miljömål, men en ny SLU-rapport 2025 pekar på konflikter med skogsbruk, där upp till 80 % sänkning behövs i vissa områden för att minska betesskador, enligt forskning.se.
Påverkan av rovdjur
Vargar minskar älgjaktens uttag i revirstäder. Studier visar att predation förändrar beteende och population lokalt, vilket kräver anpassad förvaltning.
Vanliga frågor om älg
Hur mycket väger en älg?
Vuxna tjurar i Sverige väger vanligtvis 300–500 kg, medan kor väger 200–300 kg. Vikten varierar med ålder, kön och region – norrländska älgar är ofta tyngre på grund av rikare bete. För jägare är vikten viktig för bedömning av troféer och köttmängd, men alltid verifiera lokala data via inventeringar för exakta uppskattningar.
Vad äter en älg?
Älgen är en växtätare som främst äter blad, bark och skott från träd som asp och björk, samt vass i våtmarker. Som idisslare tuggar den om sin mat i sina fyra magar för bättre nedbrytning, och intaget ökar på vintern till uppemot 30 kg dagligen. Dieten påverkar populationens hälsa och skogens ekologi, där överbetning kan leda till förändringar i växtligan.
Hur låter en älg?
Under brunsten vrålar tjurar högt för att locka partners, ett ljud som kan höras kilometervis. Kalvar piper för hjälp, och allmänt är älgen tyst annars. Ljuden är användbara för spårning i naturen, men respektera djurets utrymme för att undvika stress. Inspelningar från viltorganisationer hjälper till att känna igen dem.
Hur gammal kan en älg bli?
I frihet lever de flesta älgar 10–12 år, men maximal livslängd är 15–20 år utan jakt eller predation. Faktorer som sjukdomar och näringsbrist kortar livet, särskilt för kalvar. För experter: Tandslitage används för åldersbestämning i inventeringar, vilket är nyckeln i viltförvaltning för hållbar jaktkvotering.
Vad är en vit älg?
En vit älg är en rar genetisk variant, ofta albino med vit päls och röda ögon, eller leucistisk med blå ögon. De är känsliga för solljus och predation, och i Sverige ses de som symboler i folklore. Skyddet är informellt, men observationer rapporteras till myndigheter för bevarande. Jämfört med vanliga älgar har de samma biologi men lägre överlevnad.
Hur snabbt springer en älg?
En älg kan nå 50–60 km/h i korta rusningar, trots sin storlek, tack vare starka ben. Den är också duktig simmare. För jägare innebär detta att positionering är avgörande, då djuret snabbt försvinner i täta skogar. Klimatförändringar kan påverka hastighet genom förändrad kondition, enligt aktuella studier.
Är älgen rödlistad i Sverige?
Nej, älgen är inte rödlistad och betraktas som livskraftig, men populationen övervakas noga. Hot som trafik och habitatförlust hanteras via jaktregler. Experter noterar regionala skillnader, där södra Sverige ser minskningar medan norr ökar. Hållbar förvaltning balanserar jakt med ekosystemskydd för långsiktig stabilitet.
Påverkar varg älgpopulationen?
Ja, vargar minskar älgantalen i revirstäder med 20–30 %, enligt SLU-forskning. Detta förändrar jaktstrategier och kräver integrerad förvaltning. För nybörjare: Det ökar fokus på hållbarhet; experter jämför med historiska data för att förutsäga trender. Effekten varierar med vargtäthet och bytealternativ.