Får i Sverige: raser, fakta och skötsel

Vad är ett får? Grundfakta

Ett får är ett domesticerat däggdjur som tillhör familjen Bovidae och är väl anpassat till nordiska klimat, med en historia som sträcker sig tusentals år tillbaka i mänsklig avel. De är växtätare som betar gräs och hö, och globalt finns över 1000 raser av tamfår. I Sverige är tamfår centrala som lantbruksdjur, med fokus på ull, kött och avel.

Ursprung och arter

Fårets ursprung spåras till Mellanöstern för cirka 10 000 år sedan, där vilda förfäder som mufflonfår domesticerades. Idag dominerar tamfår (Ovis aries), medan vilda får som snöget (Ovis nivicola) är sällsynta i Sverige. Relaterade arter inkluderar getter, men får utmärks av sin tjocka ull och flockbeteende. Enligt Naturhistoriska riksmuseet är det över 1000 raser globalt, varav cirka 20 är vanliga i Sverige.

Fysiska egenskaper

Ett typiskt får väger 45–100 kg beroende på ras, med en livslängd på 10–12 år. De har kluven hove, horisontellt pupillögon för bred syn och en ull som skyddar mot kyla. Hannar kallas baggar och har ofta horn, medan honor är tackor. Lamm, de unga fåren, föds efter fem månaders dräktighet och väger runt 4–5 kg vid födseln.

Livscykel

Fårets livscykel börjar med lammning på våren, följt av betesperiod och ullklippning på sommaren. De når sexualmognad vid 6–8 månader och kan producera 1–3 lamm per kull. I Sverige hanteras livscykeln med hänsyn till djurskyddslagar för att minimera stress.

Får i Sverige

Vanliga raser i Sverige inkluderar gutefår och ryafår, som är anpassade till lokala betesmarker och bidrar till biologisk mångfald. Populationen av tamfår ligger på cirka 700 000 individer, en stabil siffra som stödjer lantbruket. Jaktpotentialen för får fokuserar främst på lamm och baggar under reglerade former, ofta i samband med viltvård.

Vanliga raser

Här är en tabell över några vanliga fårraser i Sverige:

Dessa raser är utvalda för sin anpassning till svenska förhållanden, enligt data från Naturhistoriska riksmuseet (2024).

Population och statistik

Sveriges tamfåruppbyggnad är cirka 700 000 individer (2023), med en trend mot hållbar avel. Jakt på får är begränsad till odlade populationer, men vilda släktingar som mufflon kan jagas i vissa områden. För jaktintresserade erbjuder Sverige får som en del av viltköttstraditionen.

Lantbruk och avel

Avel fokuserar på resistens mot parasiter och hög produktion. Baggar används för att förbättra besättningen, medan lammjakt regleras strikt. Läs mer om lamm i jaktkontext.

Djurskydd och hot för får

Svensk lagstiftning skyddar får genom djurskyddslagen, som kräver adekvat foder och utrymme. Hot inkluderar klimatförändringar och rovdjur, med 4746 rödlistade arter i Sverige (WWF, 2025). För jaktpotential innebär detta etiska ramar för hållbar avskjutning.

Lagstiftning

Jordbruksverket reglerar djurhållning, inklusive förbud mot onödig lidande. I jakt samverkar detta med baggejaktgrunder. Etik i forskning följer 3R-principen (Göteborgs universitet, 2024).

Miljöpåverkan

Bete skadar marken positivt men överbetning kan leda till erosion. Vilda får påverkas av habitatförlust, kopplat till rödlistade däggdjur.

Vilda släktingar

Vilda får som mufflon är introducerade och jagbara i begränsad omfattning. De hotas av inavel och rovdjur som vargar.

Intressanta fakta om får

Får har ett unikt minne och känner igen upp till 50 ansikten. De äter främst gräs (vad äter får: hö och foder), anpassat till nordiskt klimat. Kulturellt symboliserar de Sverige i folklore.

Näringsbehov

Får behöver dagligt gräs, hö och mineraler; ungdjur som lamm kräver extra protein. I Sverige anpassas foder till säsonger.

Beteende

De lever i flockar med hierarki, där baggar leder. Lamm följer modern omedelbart efter födsel.

Kulturell betydelse

Får har präglat svensk lantbrukshistoria, med ull i textil och kött i mat. Jaktpotentialen växer med intresse för viltkött.

Vanliga frågor om får (FAQ)

Vad äter ett får?

Ett får är växtätare och äter främst gräs, hö och silage, med ett dagligt intag på 2–3% av kroppsvikten. I Sverige kompletteras dieten med mineraler för att motverka näringsbrister i nordiska marker. Anpassningen till kallt klimat gör dem effektiva på att omvandla grovfoder till energi, vilket minskar behovet av importerat foder.

Hur länge lever ett får?

Ett tamfår lever vanligtvis 10–12 år, men produktiva individer avlivas ofta tidigare för köttproduktion. Vilda släktingar kan nå 15 år i naturliga miljöer. Faktorer som ras, skötsel och sjukdomar påverkar livslängden, med god djurhållning som förlänger den enligt Jordbruksverkets riktlinjer.

Vilka raser finns i Sverige?

I Sverige finns cirka 20 raser, inklusive gutefår och ryafår, anpassade till lokala betesmarker. Dessa raser prioriteras för ull och kött, med fokus på biologisk mångfald. För jägare är raser som gotlandsfår relevanta för jaktpotential på lamm.

Är får hotade i Sverige?

Tamfår är inte hotade, men vilda släktingar som mufflon påverkas av 4746 rödlistade arter totalt (WWF, 2025). Klimatförändringar och rovdjur utgör risker för populationer. Hållbar jakt hjälper till att balansera ekosystemet.

Hur sköter man om får?

Skötsel inkluderar regelbunden ullklippning, vaccination mot parasiter och tillgång till skydd. För nybörjare rekommenderas rådgivning från Jordbruksverket. I jaktkontext innebär skötsel etisk hantering före och efter avskjutning.

Hur många lamm får en tacka per år?

En tacka producerar ofta 1–2 lamm per säsong, med tvillingar vanliga i välavla raser. Dräktigheten varar 145–150 dagar, och lammning sker på våren för optimal tillväxt. Avelsstrategier optimerar detta för hållbar produktion och jaktmöjligheter.

Vad är skillnaden mellan bagge och tacka?

En bagge är den hanliga individen med horn och starkare byggnad, använd i avel, medan tackan är honan fokuserad på lammning. Baggar väger mer och har aggressivare beteende under parningssäsong. I Sverige regleras baggejakt för att stödja besättningsbalans.