Får i Sverige: raser, skötsel och fakta
Grundläggande fakta om får som djur
Får, eller tamfår som de vetenskapligt kallas Ovis aries, är en av de mest domesticerade djurarterna i Sverige och har en lång historia. Dessa lantbruksdjur har varit en del av svensk landsbygd sedan forntiden, där de bidragit till matproduktion och ulltillverkning. Enligt Naturhistoriska riksmuseet domesticerades tamfår tidigt i mänsklig historia, och i Sverige har de anpassats till det nordiska klimatet.
Historia och domesticering i Sverige
Domesticering av får började för tusentals år sedan globalt, men i Sverige spåras det tillbaka till stenåldern. Arkeologiska fynd visar att fårhållning var central i vikingatidens samhällen för ull, kött och mjölk. Idag är får en viktig del av den biologiska mångfalden på betesmarker, som hjälper till att bevara kulturlandskap. För mer fakta om svenska djurarter, se Fakta om svenska djur från Naturhistoriska riksmuseet (2024).
Vanliga raser och arter
I Sverige finns flera fårraser som är anpassade till lokala förhållanden, bland annat gutefår, ryafår och finullsfår. Gutefåren är en uråldrig svensk ras känd för sin ullkvalitet, medan finullsfår producerar fin ull för textilindustrin. Vilda släktingar som mufflonfår finns inte i fri natur i Sverige, men tamfår dominerar. Antalet raser i Sverige är cirka 20, enligt uppskattningar från Jordbruksverket.
| Ras | Ursprung | Egenskaper | Population (uppskattad 2025) |
|---|---|---|---|
| Gutefår | Gotland, Sverige | Hornade, robust, bra betesdjur | Ca 5 000 |
| Ryafår | Rya, Sverige | Fjällras, kalla klimat, kort ull | Ca 2 000 |
| Finullsfår | Sverige (utvecklad 1920-talet) | Lång ull, milda, hög produktion | Ca 100 000 |
| Ålandsfår | Åland/Sverige | Med horn, anpassad till öar, köttfokus | Ca 1 500 |
Fysiska egenskaper och livscykel
Får väger vanligtvis 50–100 kg, med hanar (baggar) större än tackor. De kan leva 10–12 år, men i uppfödning slaktas många tidigare. Lamm, som är unga får upp till ett år, föds efter en dräktighet på 150 dagar och växer snabbt. Får med horn, som gutefår, kräver extra skötsel för att undvika skador.
Skötsel och uppfödning av får
Att skaffa får som hobby är populärt bland småskaliga lantbrukare, men kräver kunskap om näring, hälsa och lagar. Grundläggande skötsel inkluderar tillgång till betesmark och skydd mot rovdjur. Kostnader för hobbyuppfödning kan ligga på 5 000–10 000 kronor per år för foder och veterinärvård, beroende på antal djur.
Näringsbehov och foder
Vad äter får? Primärt gräs, hö och ensilage från betesmarker, kompletterat med mineraler för balanserad näring. I Sverige anpassas foder till säsonger, med extra hö på vintern. Undvik giftiga växter som sprängört. En vuxen tacka behöver cirka 2–3 kg torrfoder per dag för att bibehålla hälsa.
- Gräs och klöver: Huvudfoder för naturlig betning.
- Hö och ensilage: För vinterfoder, lagrat från sommarbete.
- Mineraltillskott: Kalcium och fosfor för starka ben och ullkvalitet.
- Korn eller pellets: Komplettering för lakterande tackor.
Hälsovård och vanliga sjukdomar
Regelbunden vaccination mot sjukdomar som mul- och klövsjuka är essentiell. Vanliga problem inkluderar parasiter och fotsjukdomar, som förebyggs med ren stalla och rörelse. För etiska aspekter på djurhälsa, läs om djurförsök vid Göteborgs universitet (2024). Kontakta veterinär årligen för hälsokontroller.
Lagar och regler för ägande
I Sverige regleras fårhållning av djurskyddslagen, som kräver tillräcklig yta och social kontakt. Hur många får får man ha som hobby? Ingen övre gräns, men minst 1 hektar bete per 5–10 djur rekommenderas. Registrera hos Jordbruksverket och följ EU-regler för spårbarhet. För djurskydd, se likheter med regler för hur länge en hund får vara ensam – får behöver daglig tillsyn.
Fårets roll i svensk miljö och ekonomi
Får bidrar till hållbarhet genom betning som främjar biologisk mångfald, men de påverkas av miljöförändringar. I ekonomin genererar fåruppfödning intäkter från kött och ull, med cirka 500 000 får i Sverige 2025.
Hot och bevarande
Är får hotade i Sverige? Tamfår är inte rödlistade, men relaterade ekosystem hotas. Enligt WWF är 4 746 arter i Sverige rödlistade 2025, varav nästan hälften hotade, inklusive habitat för betesdjur. Se Djur – Världsnaturfonden WWF för mer om rödlistade arter. Bevarande fokuserar på att skydda betesmarker.
Rovdjurspåverkan
Svenska stora rovdjur som varg och björn orsakar skador på fårbesättningar, med tusentals angrepp årligen. Rovdjurscentrum rapporterar ökade observationer 2025. Skyddsnät och stängsel rekommenderas. För regler kring lamm jakt, besök relevant guide. Läs om svenska stora rovdjur (2025).
Hobby vs. kommersiell uppfödning
Hobbyuppfödning av får fokuserar på nöje och självförsörjning, medan kommersiell handlar om storskalig produktion. Hobby kostar mindre men kräver samma lagar. Kommersiell sektor sysselsätter tusentals och stödjer export. För bagge relaterade aktiviteter, se specifika guider.
Vanliga frågor om får
Vad äter får i Sverige?
Får äter främst gräs och klöver från betesmarker, som är rika i Sverige under sommaren. På vintern kompletteras med hö eller ensilage för att möta näringsbehovet. Mineraler som salt och vitaminer tillsätts för att förhindra brister, särskilt hos lakterande tackor. Det är viktigt att variera fodret för att undvika matsmältningsproblem och säkerställa god ull- och köttkvalitet, enligt rekommendationer från lantbruksrådgivare.
Hur många raser av får finns i Sverige?
Det finns cirka 20 registrerade fårraser i Sverige, varav många är inhemska som gutefår och allmoge. Dessa raser har utvecklats för att tåla det kalla klimatet och varierar i storlek och ulltyp. Expertjägare och lantbrukare föredrar lokala raser för deras motståndskraft mot sjukdomar. Fördjupad kunskap om raser hjälper vid val av djur för hobby eller kommersiell jaktrelaterad uppfödning.
Hur sköter man om får som hobby?
Skötsel som hobby innebär daglig kontroll av bete, foder och hälsa, med fokus på socialt umgänge för djuren. Bygg säkra hagar med skydd mot väder och rovdjur, och planera för lammningssäsongen. Kostnader för veterinär och foder bör budgeteras, och registrering hos myndigheter är obligatorisk. Avancerat inkluderar parasiteringskontroll och ullklippning för att förhindra infektioner, vilket bygger långsiktig hållbarhet.
Är får hotade i Sverige?
Tamfår är inte direkt hotade, men deras habitat påverkas av 4 746 rödlistade arter enligt WWF 2025. Klimatförändringar och rovdjurstryck utmanar bevarande av betesmarker. Jämfört med vilda släktingar som mufflon är tamfår säkra, men ekosystemskydd är nyckeln. Experter rekommenderar stöd för biologisk mångfald genom hållbar betning för att minimera risker.
Vilka lagar gäller för att äga får?
Djurskyddslagen kräver adekvat boende, foder och veterinärvård för alla fårinnehavare. Registrera besättningen hos Jordbruksverket och följ EU:s smittskyddsregler för transport. För hobby gäller inga antalbegränsningar, men yta per djur måste vara tillräcklig, liknande regler för andra lantbruksdjur. Brott mot lagarna kan leda till böter; konsultera myndigheter för uppdaterade 2025-regler.
Hur påverkar rovdjur fåruppfödning i Sverige?
Rovdjur som varg orsakar årliga förluster på tusentals får, enligt WWF-rapporter 2025. Skydd inkluderar elektriska stängsel och vakthundar för effektivt försvar. Jämfört med andra länder är Sveriges rovdjurspolitik strikt, med ersättning för skador. Avancerade strategier involverar GPS-spårning och samarbete med Rovdjurscentrum för att minska konflikter.
Vad är skillnaden mellan tamfår och vilda får?
Tamfår är domesticerade för mänskligt bruk, med mildare beteende än vilda släktingar som argali eller mufflon. I Sverige saknas vilda populationer, men importerade raser används i naturparker. Tamfår har kortare horn och bättre anpassning till betesmarker. Denna skillnad påverkar jakttraditioner, där fokus ligger på hållbar skörd av tamdjur.